Den femte veckan gick alltför fort förbi. Samma känsla som vecka fyra, den där livsnerven saknas. Livet bara tuggar på... Och det kanske man kunde vara nöjd med.
De mentorer som jag varit i kontakt med har inte varit så sugna på att utmana mig i min strävan att leva sekulärt under några veckor så nu står jag här än mer på tomgång. Vad hände med den sekulära inkluderingen?
Så alla ni sekulära, skriv, kommentera, vad är vinsterna med att leva sekulärt? Som det är nu har jag svårt att hitta några om man ser till både livsnerv och livskvalité.
Jag har bestämt mig för att förlänga tiden "Utan Gud?" några dagar för att ge mentorerna lite tid till att komma med frågställningar och vinklingar som jag tidigare inte tänkt.
Under den sjätte veckan ska jag ge mig ut på en liten resa och då blir utmaningen att hålla bönen borta.
Det fortsätter att komma in spännande förslag till vad jag ska blogga om efter de här veckorna. Jag ser fram emot det!
0 kommentar(er)
